IMCG-bloggen

När det inte räcker med patent

2017-11-27

I EU-projekt upprättas ofta en förteckning över de patent som deltagande partners går in med. Ett konsortieavtal reglerar generella rättigheter och skyldigheter mellan de olika projektmedlemmarna och skrivs vanligtvis under tidigt. Med en avsaknad av detaljerade avtal och med en överordnad målsättning att nå ut till marknaden med de tekniker som utvecklas i projektet, är risken för rättsliga tvister överhängande.

– Patentbyråer arbetar med att skapa patent och ”freedom to operate” för företag. Det täcker inte vad du kommer att möta när du hoppar på möjligheten att jobba tillsammans med andra företag för att utveckla morgondagens teknik, säger Magnus Andersson, EU-projektsveteran samt Partner och Chef för Affärsutveckling, IMCG.

Samarbete – som tändvätska för innovation

Fokus för många EU-projekt är att genom samarbete generera nya kunskaper och utveckla tekniker som slutligen kommer marknaden till gagn. Det som utvecklas i projektet skiljer sig från de tekniker som togs in i projektet av respektive företag.

Karaktäristiskt för ett EU-projekt som fokuserar på innovation är att det som utvecklas tack vare samarbetet i projektet skiljer sig från det som företagen individuellt levererar in.

Vanligt förekommande i innovationssamarbeten är att stora, globala företag upplåter sina faciliteter så att de snabbfotade, men inte så kapitalstarka SME-företagen får möjlighet att testa sina tekniker i stor skala och under en relativt lång tid. Detta är positivt för SME-företagen, då investorer ofta ser det som en styrka att välkända globala jättar är villiga att testa och bidra till utvecklandet av en ny teknik.

Ett konsortieavtal är inte tillräckligt

I ett EU-projekt skriver alla partner under ett konsortieavtal – ett Consortium Agreement (CA). Det är ett kontrakt som reglerar projektmedlemmarnas rättigheter och skyldigheter vad gäller projektledningsstruktur och finansiell fördelning, men det reglerar också konfidentialitet, ansvar och immaterialrätt.  Ett CA skrivs oftast under i början av ett projekt och är vanligtvis skrivet i generella termer, så att alla partner ska kunna signera det inom en rimlig tidsram.

När ett kollaborativt innovationsprojekt börjar visa resultat som kan kommersialiseras, uppdagas det ganska snart att ett generellt avtal inte är tillräckligt. Andra dokument, som tydligt reglerar vilken partner som har rätt att sälja den innovation som är resultatet av det gynnsamma samarbetet, bör ha upprättats tidigare.

Förtydliga vilken partner som får sälja till marknaden

Det övergripande målet för ett innovativt Horizon 2020 projekt är att se till att innovationer når hela vägen ut på marknaden. Men när ett EU-projekt börjar visa resultat som kan kommersialiseras, är det viktigt att förstå att ett CA inte är tillräckligt. Det är stor risk att det kommer vara oklart vilken partner som äger innovationen. I EU-projekt samarbetar ofta små företag, som inte har någon legal expertis inom företaget, med stora företag, som kan ha en hel avdelning dedikerad till legala ärenden. Det är dessa två parter som kommer slåss om att få sälja till marknaden. Vem tror du vinner om detta inte är reglerat i avtal?

-IMCG arbetar strategiskt med IPR-management i flera EU-projekt och uppmuntrar partners att inte enbart förlita sig på ett konsortieavtal, utan att också skriva under rättsliga dokument som reglerar detaljer och därmed minimerar risken för legala dispyter och maximerar möjligheten för att innovationen ska kunna nå ut till marknaden, säger Ulrika Wahlström, Innovation Project Manager, IMCG.

Ett sekretessavtal (t ex ett NDA, Non-Disclosure Agreement) kan användas för att reglera detaljer. Det är ett legalt kontrakt som definierar konfidentiell information mellan minst två parter.  Om immaterialrättsärenden löses tydligt i ett tidigt skede i projektet, kommer potentiella framtida konflikter kunna undvikas i allt högre utsträckning. Affärsänglar, investerare och finansiella institut är de som kan se till att ge innovationen den sista knuffen som behövs för att nå ut på marknaden och de kommer inte investera i din innovation om du kanske äger den. De vill ha svart på vitt att det är din.

Om författaren

Ulrika Wahlström

Ulrika Wahlström

Ulrika Wahlström är strategisk kommunikatör på IMCG med fokus på innovationsutveckling. Ulrika är utbildad civilekonom med inriktning på marknadsföring. Hon har jobbat som exportrådgivare på Danmarks Eksportråd och kommer närmast från Business Region Göteborg där hon jobbade som marknads- och kommunikationsansvarig för Kluster & Innovation.