IMCG-bloggen

Har du rätt att sälja det du har utvecklat tillsammans med andra?

2020-02-03

I EU-projekt samarbetar ofta små företag, som inte har någon legal expertis inom företaget, med stora företag, som kan ha en hel avdelning dedikerad till legala ärenden. Det är alltså en part som är otroligt kunnig vad gäller IPR-frågan och en part som kanske inte vet att IPR står för Intellectual Property Rights. Det är dessa två parter som kommer slåss om att få sälja till marknaden. Vem tror du vinner om detta inte är reglerat i avtal?

När morgondagens teknik utvecklas krävs ofta ett lagarbete där kompetenser från olika företag, organisationer och akademi samverkar. IMCGs Frida Barrett och Ulrika Wahlström jobbar med att tidigt få de som samarbetar att förstå att de måste skriva tydliga avtal som reglerar vem som äger vad när produkten, lösningen eller tjänsten är färdig och ska kommersialiseras.

Stor risk för tvister
I EU-projekt upprättas vanligen en förteckning över de patent som deltagande partners går in med. Ett konsortieavtal reglerar generella rättigheter och skyldigheter mellan de olika projektmedlemmarna och skrivs oftast under tidigt. Med en avsaknad av detaljerade avtal och med en överordnad målsättning att nå ut till marknaden med de tekniker som utvecklas i projektet, är risken för rättsliga tvister överhängande. IMCG jobbar bland annat i EU-projekten United-Grid, FlexiGrid samt InspireWater med dessa frågor.

När ett kollaborativt innovationsprojekt börjar visa resultat som kan kommersialiseras, inser många att ett generellt avtal inte är tillräckligt för att utröna vem som som har rätten att sälja resultatet av samarbetet. Risken för tvister är överhängande.

Fokus på att öka möjligheten för kommersialisering
– När vi på IMCG engagerar oss i samarbetsprojekt gör vi det för att vi vill göra skillnad. Vi ser till att skapa förståelse kring att äganderätten till en innovativ lösning tydligt måste dokumenteras för att den ska kunna kommersialiseras, säger Ulrika Wahlström, innovationsprojektledare på IMCG.

– IMCG uppmuntrar partners att inte enbart förlita sig på ett konsortieavtal, utan att också skriva under rättsliga dokument som reglerar detaljer och därmed minimerar risken för legala dispyter, säger Frida Barrett, innovationsprojektledare, IMCG.

Ett sekretessavtal (t ex ett NDA, Non-Disclosure Agreement) kan användas för att reglera detaljer. Det är ett legalt kontrakt som definierar konfidentiell information mellan minst två parter.  Om immaterialrättsärenden löses tydligt i ett tidigt skede i projektet, kommer potentiella framtida konflikter kunna undvikas i allt högre utsträckning. Affärsänglar, investerare och finansiella institut är de som kan se till att ge innovationen den sista knuffen som behövs för att nå ut på marknaden och de kommer inte investera i din innovation om du kanske äger den. De vill ha svart på vitt att det är din.

 

 

 

Om författaren

Ulrika Wahlström

Ulrika Wahlström

Ulrika Wahlström är innovationsprojektledare med speciell kompetens inom strategisk kommunikation på IMCG. Ulrika är utbildad civilekonom med inriktning på marknadsföring. Hon har jobbat som exportrådgivare på Danmarks Eksportråd och kommer närmast från Business Region Göteborg där hon jobbade som marknads- och kommunikationsansvarig för Kluster & Innovation.