IMCG-bloggen

När vatten blir väg – så kan bilberoendet minska

2020-03-30

Idag används flera tjänster som minskar vårt dagliga bilberoende, så som hemleveranser av mat, kläder och apoteksvaror. Men det finns ännu tillfällen där bilen lätt blir det självklara valet. Hur gör vi exempelvis med det nödvändiga besöket på återvinningscentralen utan bil? Och vad gör det minskade bilberoendet för stadens invånare och miljö?

I en stad som Göteborg kan älven, som är centralt belägen och lättillgänglig för många, effektivt avlasta vägnätet. Ett sätt är att låta invånarna lämna sitt grovavfall, uttjänt elektronik och återbruk på en pråm som lägger till i närheten av bostadsområden, vilket gör att de boende slipper köra bil till återvinningscentraler en bit utanför staden.
– När en stad använder en återvinningspråm minskas framförallt trängseln på vägarna. Om användandet är lika frekvent över ett helår som det var under vårt test, då 2500 personer nyttjade tjänsten under sju veckor, så skulle antalet resor med bil i och runt staden bli 17 500 färre vilket såklart även påverkar miljön positivt, säger Martin Svanberg, forskare vid SSPA.

Vikten av planering
För att minska bilberoendet genom att använda stadens vattenvägar behöver kommunen ta med närheten till vattnet som en faktor redan i arbetet med detaljplanen. I projektet DenCity arbetar IMCG tillsammans med fler än 30 olika aktörer för att hitta lösningar för hållbara person- och godstransporter i stadsutvecklingen.
– Även om man inte vet exakt hur vattnet kan nyttjas när planeringen sker, så är det viktigt att man placerar bostäder och allmänna platser så att vattnet ändå förblir lättillgängligt. Detta så att man i framtiden inte behöver göra alltför stora förändringar för att kunna knyta an till tjänster på och vid vattnet, säger Peter Årnes, strateg, Kretslopp & Vatten, Göteborgs Stad.

– Det är viktigt att varje kommun ser över sina förutsättningar. Gärna i nära samarbete med fastighetsutvecklare, så att man tillsammans arbetar med smarta lösningar för moderna kvarter och områden, säger Anna-Karin Dahlin, kommunikationschef på IMCG som arbetar med kommunikation i DenCity för att nå ut med projektets lösningar och lärdomar för att gynna en hållbar stadsutveckling.

Förberedelser
En annan nyckelfaktor om en kommun vill öka användandet av vattendrag som transportled är att kajerna måste vara välfungerande, vilket är ett av de första stegen att undersöka.
– Vem äger eller är ansvarig för kajerna i en stad? När renoverades de senast? Är det muddrat så att tyngre och mer djupgående fordon kan ta sig fram på vattendragen? Detta är frågor som är väldigt viktiga att ha svar på innan man sätter igång en sådan här process, fortsätter Peter Årnes.

Användarna nöjda
Resultatet från kundundersökningen av testomgången i Göteborg visar att kundnöjdheten i snitt var 4,5 av 5, vilket tyder på att besökarna tyckte om konceptet och vill fortsätta använda pråmen om den blir permanent.
– Att användarna är nöjda och känner att en återvinningscentral i närheten av deras bostad är fördelaktigt är en förutsättning för att en sådan lösning skall bli verklighet. Undersökningen visade dessutom att många av användarna upplevde en positiv känsla av oberoende, då de exempelvis inte behövde fråga en anhörig om hjälp. Speciellt var det många äldre som tyckte att detta var särskilt värdefullt, avslutar Martin Svanberg.

Om författaren

Anna-Karin Dahlin

Anna-Karin Dahlin

Anna-Karin Dahlin är strategisk kommunikationschef på IMCG och ingår i företagets ledningsgrupp. Anna-Karin är utbildad journalist och har bland annat arbetat på Sveriges Radio som reporter, nyhetsankare och programledare